Jag har kommit igång med att läsa lite i
Ivan Lejonriddaren. Det är hemskt mycket prat om ära och ”manligt mod” eller ”manliga dåd”, men det har hänt några roliga saker också. Se här vad som händer efter att Ivan besegrat Vadein den röde i en våldsam drabbning:
Mitt på golvet stod Vadeins bår, och frun bar i hjärtat sorg. Medan klerkerna sjöng över den döda, började liket blöda så ymnigt att blodet rann långt ut på golvet. Då visste alla att där inne var den man som vunnit envigen över Vadein.
Ja, se, den dödes blod pekar ut i vilket rum den som ändat hans liv finns. Ni förstår, Ivan förföljde den flyende Vadein in i hans borg och är instängd där, men inte infångad. Vadeins riddare och svenner (unga män) kan inte finna herr Ivan, ty han bär en ring som givits honom av en jungru:
–Stenen har ett oskattbart värde. Den man som bär den i sin stängda hand, det skall jag säga er, den mannen kan ingen människa se.
Så ska det se ut! Inte ”Ta den här osynlighetsringen”, utan ”Ta denna ring, stenen i den är från India land (nej, Malakan!), den som bär den kan ingen människa se.” Lite mystik vill man ju ha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar