19 juli 2015

Margery Russell, kapare

För ett tag sen skaffade jag Medieval Women av Eileen Power. Om jag förstått saken rätt är det något av en klassiker när det gäller böcker om medeltiden, men jag tänkte inte orda så mycket om den just nu: jag har nämligen inte hunnit läsa så mycket i den. Men här ska ni få en godsak från kapitel tre:

Någon gång under andra halvan av 1300-talet så blev Margery Russell från Coventry bestulen på varor till ett värde av £800 i den spanska hamnstaden Santander. För att hon skulle kunna ersätta summan såg hon till att skaffa ett kaparbrev som gav henne rätt att beslagta varor från spanska skepp. Tydligen passade hon på att ta mer än spanjorerna tyckte var rimligt så de framförde klagomål mot henne till den engelska kronan.


Hur mycket var £800 värt då egentligen? Väldigt bra fråga. Enligt den här sidan så skulle det ha räckt till ett år i klosterskola åt 400 barn ~1392, till nästan 900 böcker 1397. Även om det är fantastiskt grova beräkningar så tror jag det räcker för att konstatera att Margery Russell inte var någon småhandlare.

Den lilla snutten om Margery är ett av flera exempel på änkor som tog över makens affärsrörelse när efter hans frånfälle. Det är lite roligare än de flesta dock, för de andra blir inte nödvändigtvis ivriga och hämdlystna kapare. Och ivriga och hämdlystna kapare är ju rollspelsguld, oavsett om det är en spelledarperson eller rollperson!

En kampanj med handlare och kapare borde inte vara så lurig att få ihop. Haven tycks mer eller mindre ha varit laglösa, handeln flitig och rutterna vidsträckta. Och du, det behövs inga trekantiga hattar för att kunna ha kul med pirater!

02 juli 2015

Som om en av grundstenarna saknas

Idag kom officiellt besked från Järnringen och Fria Ligan, så nu är det bara att påbörja processen att inse att Anders Lekberg har gått bort.

Det känns väldigt märkligt.

Trots att jag inte träffade honom mer än en handfull gånger på olika konvent så känns det som ett tomrum har uppstått. Som om en av grundstenarna saknas i muren, och muren är väl i det här fallet rollspelssverige.

Jag tror det är svårt att få en riktigt bra bild av vilken impact Anders egentligen haft på rollspelshobbyn i Sverige. Jag föreställer mig att det var hans ständigt positiva och stöttande inställning som gjorde störst skillnad, utan att förringa hans bidrag som skapare eller som aktiv i branschen genom spelbutiken Lekbergs som kommit att bli en stark länk i distributionskedjan för en del svenska rollspel.

Anders var tidigt en supporter av Saga: han bloggade en del och skrev en artikel till Fenix 1/2007 om fauner och avaher, två nya sorters varelser i Calanor, och det har gått en knapp månad sedan jag ville uppmuntra till att korspollinera mera i rollspelshobbyn och lyfte fram hans Saga Trudvang som ett gott exempel.

Han fanns med i mina första tankar på ett bloggprojekt för att stötta Saga. Jag kontaktade honom, Anders Gustafsson och Anders Blixt, och åtminstone enligt mitt minne var alla ganska positiva, men ingen lika positiv som Anders Lekberg. Inte ens jag som la fram idén. Det projektet lyfte aldrig, men tanken på en Saga-blogg låg kvar hos mig och fick tillslut liv i form av Nor Bannog.

När jag blickar tillbaka på det här viset inser jag att Anders Lekberg på vissa sätt varit en förebild för mig utan att jag varit medveten om det.

Tack Anders för det du gav till hobbyn, i stort och i smått.