27 november 2013

Med risk för informationsöverflöd

Jag har sällan identifierat mig så mycket med uttalanden om att vi drunknar i information, att det skrivs och sägs alldeles för mycket nu för tiden för att någon ska kunna hänga med. Ja, ni vet som man sa i Europa kring år 1500 eftersom det kom så fruktansvärt mycket böcker efter att tryckpressen och de lösa blytyperna kom i bruk och man slapp skriva allt för hand eller trycka hela sidor skurna ur trä (blocktryck).

Det gör jag dock nu. Jag råkade gå in och gilla Medievalists.net på Facebook och vips kastar de hyggligt intressanta saker på mig flera gånger i veckan. Jag kommer ju aldrig hinna läsa allt!

Främst är det artiklar från olika tidskrifter och annat lite torrare och mer akademiskt, men man behöver inte snoka runt så mycket på webbplatsen för att hitta helt andra saker också. Vad sägs om en kommentar på krigandet i Game of Thrones utifrån hur det så ut under engelsk medeltid, en titt på de avsnitt av Doctor Who där man besöker medeltiden, eller en liten redgörelse för hur trevligt det var att gå på en konsert där man spelade musik från Vlad Draculas tid?

Jag tror det finns några guldkorn där för alla som är intresserade av medeltidigheter, så det är bara att börja vaska om ni inte redan dränks i nya förslag på Facebook!





13 november 2013

Tygrustning igen

Här kommer en galet intressant videosnutt. Varning för våld mot hädangången gris.


Ser ut som att jag måste leta reda på en dokumentär. Snutten kommer från BBC-producerade Braveheart: The True Story.

06 november 2013

Superenkla spelledarpersoner

Idag pysslade jag lite med ett formulär för spelledarpersoner i A6-storlek. Det blev inget i slutändan – har en förkylning på ingående så jag är inte så fiffig just nu. Istället kom jag att tänka på ett inlägg jag läst på rollspel.nu där Pete Nash (författare och medförfattare till flera RuneQuest-böcker, bland annat den senaste utgåvan av spelet) berättade hur han gjorde med spelledarpersoner som inte behöver vara så detaljerade. Lika enkelt som genialt.

Han struntar alltså i grundegenskaper och sånt utan ger spelledarpersonerna nån slags övergripande beskrivning som han sätter ett färdighetsvärde på. Sedan bestämmer han kroppspoäng och rustning och tutar och kör. Passar perfekt för Saga och många andra spel också.

Några exempel på hur jag tänker mig att det här skulle se ut:

Bister köpman 13.

Enögd tjuv 13 (före detta soldat 13), 9 kp, rutningsmodifikation 1 (läder). Försvar 6.

Enfaldig bonde 10 (förklädd spion 15), 7 kp. Försvar 7.

Ingen idé att skriva ut rustningsmodifikation för de som ingen rustning har. Ingen idé att bestämma eller rulla kroppspoäng eller försvarsvärde för dem heller om inte rollpersonerna tänker slåss med dem.

För alla saker som hör till någon av beskrivningarna (Enfaldig bonde för att sköta djur eller bygga staket, förkädd spion för att smyga omkring i skuggorna) så slår man mot värdet som står efter. Skulle det vara nåt som faller utanför det så kan man slå mot nåt lite lägre värde. Tänker mig att 7, 10, 13, 15, 17 är lagom värden att använda. Lägre än 7 så kan man lika gärna anta att personen misslyckas istället för att slå, och högre än 17 så kan man lika gärna förutsätta att personen kommer lyckas.

10 är ett värde man kan komma upp i med mycket talang, eller med en en del träning, 13-15 är en yrkeskunnig, och vid 17 så är man nog omtalad. Kom förresten ihåg det där med vapenmodifikationer: anfallsvärden är ju i princip alltid högre än värdet som står, så fläska inte på för mycket om du använder dem – 17 blir plötsligt 20 när du har rätt vapen på rätt avstånd.

Krydda med nåt bra namn och ett karaktärsdrag eller två så har du en spelledarperson som räcker hur långt som helst.