Det jag gillar allra allra bäst med den senaste Robin Hood-filmen är hur Locksleys sal ser ut. Det är en rätt fin medeltida interör som passar utmärkt i Albion. Den har nästan allt – kanske till och med för mycket av vissa saker.
Ett rejält bord, öppenspis, en hund, stora fönster, strö på golvet, stolar. Just stolarna tycker jag nästan det är för många av: även om det är helt självklart att ha en massa stolar idag så tycks den väggfasta bänken eller den trefotade pallen vara det som gällde om man ville sätta sig ner på 1100-talet.
De flesta bord man skulle se i en sal av det här slaget vore också bordsskivor uppställda på bockar med tre ben. Tjänarna plockar i regel bort dem mellan måltiderna, så salen skulle nog kännas ganska ödslig för oss som är van en massa inredning. Man får fylla ut tomrummet med några extra hundar istället.
Det som saknas är färger. Var är gobelängerna och väggmålningarna? Och var är de färgade kläderna? Medeltiden var ju faktiskt inte grå, utan rik på färger, även om de kanppast blev lika extrema som neongult och chockrosa.
Nåja. Även om de skulle ha fått allting rätt i interiören så skulle det ändå inte varit den perfekta medeltidsfilmen: de har ju byxor på sig allihop. Jättekonstigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar