Väggar i skiftesverk består av liggande, grova plankor som är infällda i stolpar med spår. Denna teknik möjliggör användande av relativt korta plankor, vilket är en fördel i områden som saknar högväxt barrskog.För att göra det här lite mer konkret tänkte jag presentera er för det ungerska huset som står på Mannaminne, ett allkonstverk/friluftsmuseum/fantastiskt ställe i Höga Kusten som jag råkade befinna mig på igår.
Det är alltså fråga om en bondgård från Somogy län i Ungern och husstommen är från 1800-tal men jag tror den tjänar oss väl som exempel på byggnadsteknik som är aktuell i Arcarias 1100-tal också.
Huset består av två delar: en boningsdel som är byggd med korsvirkesteknik och en del för djuren som är byggd med skiftesverk. Båda de här teknikerna kanske är välbekanta för skånska läsare, men för mig som hållit mig i den övre halvan av Sverige i nästan hela mitt liv så är det inget jag stött på annat än när jag rest bort.
I stora delar av Sverige är det knuttimring som är förhärskande, antaligen främst på grund av att tillgången på högväxt skog är bra, men även eftersom skiftesverk tycks ställa en hel del krav på materialet i hörnstolparna. Ek verkar vara att föredra, och ek har ingen naturlig spridning i norra halvan av Sverige.
Ungerska huset. Djurdelen i skiftesverk närmast kameran. |
Väggen i skiftesverk är byggd med breda plankor, också kallade bålar. |
Den skadade plankan låter oss se spåret i hörnstolpen tydligt. |
Skiftesverk har använts i Norden i åtminstone 1000 år. Hus byggda i tekniken kallas ibland för bålhus, och de breda planken som fälls in i stolparna för bålar. Den som tar en vandring i Visby kan se tekniken bårde i bodar och boningshus, här är ett exempel på det senare:
Hus med överbyggnad i skiftesverk, Visby. |
Ungerska husets vasstak, troligen drygt en fot tjockt. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar