30 maj 2014

Stället som SL glömde: Vägen

Det här inlägget består av fjärde delen i artikelserien Stället SL glömde som är skriven av Mika ”Faehrengaust” Keskitalo. Artikeln har tidigare publicerats på rpglab.net och återpubliceras med författarens tillstånd.

Brukar verkligen SL glömma vägarna? Faktiskt tycker jag det. Vägar har endast blivit något som tar rollpersonerna från punkt A till punkt B i stället för någonting stämningsfullt som berätta något om världen. Det finns många typer av vägar att använda sig av och det kan finnas mycket att uppleva längs vägen.

 Vägar som Pannonska Imperiet en gång byggde kan hittas nästan överallt i norra Arcaria.
Här en väg i Castoria som leder förbi ett gammalt pannonskt fort.

Vägarnas ursprung
De flesta vägar i en historisk- eller fantasymiljö har inte planerats utan har uppstått genom en slags evolution. Vissa vägar har tillkommit från djurstigar som människor börjat använda medan andra är uppkommit av att människor travat fram där i generationer. Det gemensamma med dessa vägar är att de har en kort "räckvidd". Med räckvidd menar jag att en väg inte uppstår mellan städerna A och B som ligger på 20 mils avstånd från varandra utan mellan stad A och by 1 som ligger på 1 mils avstånd ifrån varandra. För att ta sig från stad A till stad B krävs det att man tar vägen från stad A till by 1, sen till by 2 och sen till klostret och... etc. Resan från stad A till stad B kommer därför att ske på varierande vägar och det kommer definitivt inte gå rakt!

Det finns dock undantag, t.ex. byggde romarna planerade vägar. I trakter där det finns ett mäktigt och välorganiserat rike kan vägnätet vara relativt bra. Men även om vägarna är planerade av en högt stående civilisation så kommer de aldrig i närheten av våra supereffektiva vägar. Sådana möjligheter finns helt enkelt inte (om inte magin ger det).

Vägar och vattenvägar
I medeltida miljöer så är vattenvägar att föredra framför vägar. Det är enklare, säkrare och snabbare att transportera personer och varor längs sjöar, kanaler, floder och kuster än längs landbundna vägar. I områden med bra vattenvägar så är vägarna antagligen i dåligt skick och näst intill oanvända.

Speciellt för långa resor och för tunga laster så är vattenvägarna det överlägset bästa alternativet. För dagsresor utan last så kan vägarna vara enklare.

I nordliga trakter är det under vintertid enklare att resa med skidor eller med slädar och då behövs inga vägar.

Resenärer
Nästa sak att tänka på är vem som utnyttjar vägnätet idag. Det finns ett antal vanliga grupper:

Lokalbefolkningen
De flesta vägar utnyttjas mest av lokalbefolkning, men det finns undantag som t.ex. långväga karavanvägar som passerar obefolkade områden. En väg som endast används av lokalbefolkning kommer inte vara så viktig för makthavarna och centralt organiserad underhåll saknas antagligen. Däremot kan byrådet vara intresserat av att hålla vägarna runt byn i någorlunda skick.

Handelsmän
Handelsrutter är viktiga vägar eftersom stora rikedomar transporteras på dessa. Vissa karavanvägar kan vara extremt långa, t.ex. silkesvägen till Kina. Eftersom handelsrutter är så viktiga ekonomiskt så är makthavare mer intresserade av att spendera pengar på underhåll och bevakning. Men det betyder också att tullarna kommer att sättas därefter. En makthavare kommer alltid att förvänta sig vinst i en eller annan form från sina investeringar i vägarna.

Varutransport
En väg kan byggas för att transportera en viss vara, t.ex. så vill man transportera mat till gruvor och metall ifrån dem. Helst använder man sig av vattenvägar för alla transport, men det alternativet finns inte alltid. Det kan röra sig om tillfällig transport, t.ex. till ett bygge som ska pågå ett par decennium. Vägen kan dock finnas kvar efter att behovet upphört.

Pilgrimer
I en värld med religioner som betonar pilgrimsfärder så kan de vägar som utnyttjas av dessa bli vältrafikerade. Tänk bara på vägarna runt Mecka eller Jerusalem. Pilgrimsrutter kan vara underhållna och skyddade (Tempelriddarna) av religiösa eller statliga institutioner, men det är inte säkert.

Militären
Vissa vägar är viktiga för militära transporter av trupper och/eller förnödenheter. Om det finns en organiserad stark stat så är det troligt att viktiga militära vägar är i gott skick. Romarna var specialister på att bygga bra vägnät för sina legioner.

Boskap
En del kortare vägsnuttar används främst för att förflytta boskap. Dessa vägar är ofta helt söndertrampade.

Vägarnas historia och nuvarande skick
En väg förändras under sin livstid. Om en makthavare märker att det finns resenärer som är intresserade av att reguljärt utnyttja vägar inom makthavarens domäner så kanske denne utnyttjar dagsverken, slavar, e.dyl. för att förbättra vägnätet. Detta är en bra investering, ty resenärer betyder tull och införsel av rikedom.

Det kan också finnas militära intressen för att förbättra vägnätet, t.ex. romarna.

Vägar kan även försämras. Om de inte underhålls så kommer de slitas och om de inte används så kommer de så småningom att försvinna. Gamla vägar från en svunnen civilisation kan finnas kvar, men de kanske är i dåligt skick pga dåligt underhåll, t.ex. romarnas vägar under senare medeltid.

Vägarnas utseende påverkas av vilka färdmedel de är tillverkade för. Ett extremt exempel på detta var det välorganiserade vägnätet hos indianerna i Sydamerika. De hade aldrig uppfunnit hjulet och de hade inga riddjur så vägarna var helt anpassade för fotgängare. Därför kunde de på sina ställen vara mycket smala och även ha trappsteg.

Utifrån detta finns det fyra arketyper på vägar:
  • Planerade vägar i gott skick. Dessa är de snabbaste och bästa men också de sällsyntaste (i de flesta fantasyvärldar). De går inte i kringelkrokar utan relativt rakt från start- till slutpunkt.
  • Planerade vägar i dåligt skick. Dessa är fortfarande rätt snabba eftersom de är raka men de är i dåligt skick vilket kan ställa till det för vagnar. Broar och liknande kan ha rasat samman och delar av vägen kan ha förstörts av diverse orsaker. Civilisationens förfall är tydligt.
  • Oplanerade vägar i gott skick. Detta är typiskt vägar som blivit viktiga med tiden. Dessa är lätta att färdas på men de går förbi varenda liten håla. Ett typiskt exempel på den här typen av vägar är vägar som binder ihop byar med marknadsplatsen.
  • Oplanerade vägar i dåligt skick. Rena mardrömmen för resenärer, men tyvärr också vanliga och ofta det enda alternativet. Oftast rör det sig om vägar för lokala behov.
Många vägar är givetvis någon slags blandning mellan arketyperna.

De bästa vägarna är stenlagda eller belagda med en primitiv form av asfalt (det var vanligare i mellanöstern där olja fanns lättillgängligt), men detta är antagligen sällsynt. Kullerstenar används främst för gator i städerna och inte för vägar.

Naturens nycker
Det finns mycket som kan påverka vägens tillfälliga skick, t.ex:
  • Storm. Under en lång tid efter en storm så kan det finnas falna trän och grenar på vägen. Detta kan vara besvärligt för de som färdas med vagn.
  • Snö och is. Uppe i norr plågas man av snö, is och tjäle.
  • Vatten. Under snösmältningen och efter kraftiga regn så kan översvämning av vägar göra resandet till en riktig plåga. Om vägarna inte blivit översvämmade så kan de fortfarande förvandlas till gyttja som gör resandet slitsamt.
  • Torka. Gör vägarna torra och extremt dammiga.
  • Ras, laviner och lava. Ras eller snö- eller lerlaviner kan utgöra hinder eller i värsta fall förstöra delar av vägen. Nära sandöknar så kan sanddyner flyta över vägen. Mer sällsynt (åtminstone i de flesta världar) är lava eller aska från vulkaner.
  • Jordbävningar. Dessa kan orsaka kraftiga skador.
  • Tidvatten. En del vägar längs kusterna blir översvämmade vid högvatten.

Förutom naturliga fenomen så kan vägarna påverkas av mänsklig aktivitet, t.ex. krig, sabotage eller handelsblockader.

Längs vägen
Vad finns längs vägkanten egentligen? Ja till och börja med så kan vi slå hål på illusionen om en massa skog och vildmark mellan byarna som ligger på en dagsmarsch avstånd från varandra. Under medeltiden så låg byarna tätt i befolkade områden och en resenär kunde passera flera byar på en dag. I obebodda områden fanns det endast viktiga vägar eller djurstigar.

Det finns givetvis undantag, t.ex. kan en gruvby ligga långt ifrån närmaste granne.

Åkrar
I närheten av byarna så finns det åkrar, betesmarker och lättare skog (som användes för ved, timmer, betesmark, etc.). Eftersom byarna i bebodda trakter ofta ligger så pass nära varandra så kommer det inte finnas någon riktig urskog längs vägkanten.

Floder och sjöar
Vägar går runt sjöar då det inte var möjligt eller ekonomiskt att bygga broar runt dem. De kan gå långa sträckor längs floder för att nå ett lämpligt vadställe. I bergiga trakter så var det en fördel att lägga vägar efter floder och sjöar då det var någorlunda jämn mark där.

Diken
I civiliserade trakter så kan det finnas diken längs vägen om det finns behov för det (vilket det ofta gör). Dessa är av varierande djup och bredd. Underhållet organiseras av byalaget, en enskild bonde eller en makthavare (runt borgar, kloster och längs viktiga vägar). Vägar med diken på sidorna är bättre skyddade mot vattenskador.

Kapell/Tempel
På många platser så kan man än idag se små kapell längst vägen. Dessa kan vara tillägnade (lokala) helgon, gudar eller andar. De minsta sköts som sidosyssla av någon eller några lokala invånare medan de större kan ha en mer eller mindre permanent bemanning (t.ex. novis, blivande munk, pensionerad präst eller någon som bemannar kapellet som straff).

Stenröse
På vissa platser kan man se stenrösen vid sidan av vägen. Det var brukligt att när man passerade så slängde man en sten på högen och på så sätt så växte högarna. Man gjorde detta för att undvika otur eller hemsökelse av den begravda (stenhögarna var ibland men inte alltid gravar). I en fantasymiljö så kan det vara bäst att slänga dit den där stenen!

Begravningsplatser
I närheten av befolkade områden så kan det finnas begravningsplatser. Ofta låg dessa inte inne i byarna eller städerna utan en bit utanför. Utseendet på gravarna varierar beroende på kultur, t.ex. tänk på Egypten, kristendom, vikingarna, etc. En del begravningsplatser kan vara från tidigare kulturer, t.ex. så fanns vikingarnas gravhögar kvar även under senmedeltiden. Sådana platser förekommer i myter och legender.

Ruiner
Längs vägkanten kan det finnas många olika sorters ruiner. Det kan röra sig om gamla ruiner från en svunnen civilisation eller en nyligen nedbrunnen gård. Ibland kan hela byar blivit öde genom krig eller sjukdom.

Heliga platser
Folk går fram och tillbaka till sina heliga platser. Då utvecklas stigar som så småningom kan bli vägar. Därför är det inte ovanligt att se helgedomar ligga längs vägarna. De kan variera från enorma konstruktioner (t.ex. Stonehenge) till naturliga platser (t.ex. ett kärr där man offrar). Vissa platser ser man inte ens att de är heliga och den ovetande resenären kan undra varför i hela friden vägen tar en sådan omväg. Vissa av platserna kanske tillhör gamla religioner som inte är aktiva längre.

Rastplatser
Längs viktiga vägar kan det finnas rastplatser där stora grupper kan slå läger. Dessa ser antagligen olika ut beroende på om vilken typ av resenärer som de är avsedda för. En del av rastplatserna kan vara planerade (t.ex. för militärer) medan andra har uppstått av upprepad användning (t.ex. för karavaner). I oroliga trakter är det inte helt omöjligt att det även finns primitiva försvarsverk.

Försvarsverk
Viktiga vägar som passerar farliga områden kan vara försvarade av soldater och även försvarsverk, t.ex. tempelriddarna försvarade pilgrimer och hade vissa strategiska befästningar för att underlätta uppgiften. Ett extremt exempel är kinesiska muren vars sydligaste delar byggdes delvis för att försvara karavanleden.

Värdshus?
Ska vi vara historiskt korrekta så finns det antagligen inte några värdshus längs vägen. I alla fall inte om vi rör oss i tidig medeltid, under senare medeltid så uppkommer värdshus. Det var helt enkelt inte lönsamt med den ekonomin och de resenärer som fanns. Dessutom fanns inte behovet eftersom byarna låg nära varandra och det var där som resenärer övernattade. Men om din värld har en mer utvecklad penningekonomi och resandet är vanligt så kan det vara trovärdigare med värdshus.

Tull!
Tull, avgifter och skatter är sådant som makthavare älskar! Överallt där det är möjligt och lönsamt att ta tull så gör man det. Bästa placeringen på tullstationer är platser där de är svåra att undvika, t.ex. stadsportar, broar, vadställen, raviner eller i svår terräng.

Avrättningsplatser
Dessa kan ibland ligga utanför byarna men längs vägarna, t.ex. en ekdunge där man brukar hänga brottslingar. Sådana ställen kan få ett dåligt rykte om t.ex. onda andar.
Det var vanligt förekommande att lik från avrättade personer sattes upp längs vägarna som varnande exempel. Ibland pågick avrättningen fortfarande. Det värsta exemplet torde vara de tusental turkar som Vlad pålade upp.

Varningar
Som resenär ska man vara uppmärksam om eventuella varningar som kan finnas, t.ex. om en farlig sjukdom som härjar längre fram. Varningarna kan tvinga rollpersonerna till långa omvägar.

En pannonsk milstolpe med århundraden på nacken.
Foto: Matthias Kabel
Milstolpar
Speciellt längs planerade vägar så kan det finnas milstolpar som berättar hur långt det är till nästa ort.

Korsningar
Korsningar mellan vältrafikerade vägar är viktiga platser. Ofta kan det uppstå byar vid sådana platser.

I gammal folktro så var korsningarna platser fyllda av mystik. Lik begravdes ibland i korsningar för att den dödes ande skulle bli förvirrad.

Det finns vägar och sen finns det vägar
Det kan kännas otroligt tungt att behöva definiera alla de ovan nämna parametrarna för alla vägar. Men det är inte det som är meningen heller. Mitt förslag är att när spelarna ska resa någonstans så ta och kolla lite snabbt på kartan och fundera på följande frågor:
  • Hur kom den här vägen till?
  • Vilka är grupper använder sig av vägen?
  • Hur viktig är den nu? Dvs har den utvecklats eller förfallit?
  • Hur har vädret varit? Hur har det påverkat förhållandena?
  • Vad kan det finnas längs vägen?
Detta behöver inte ta mer än ett par minuter och utifrån det kan du snabbt ge en beskrivning på vägen och kanske få ett antal intressanta hinder för rollpersonerna att övervinna. Det kan även ge uppslag till ett par intressanta platser eller möten!

Om du känner till att resan kommer att komma redan i förväg så kan du givetvis lägga in mer arbete om du så vill. På det här sättet kan resan i sig bli stämningsfull och lärorik (spelarna lär sig lite om världen).

Fantasy
Magi kan påverka vägarna. Kanske kan magikerna planera vägnätet åt en makthavare eller så kanske de hjälper till vid själva byggandet. Arbetsgäng av animerade odöda kan bygga och underhålla vägnätet.

Tunnlar kanske kan byggas av någon ras (t.ex. dvärgar) eller med hjälp av magi. Tunnlar kan övergå till tunnelnät som spänner över vidsträckta områden och kanske till och med ersätter vägnätet.

Olika raser kan ha helt olika typer av vägar, t.ex. alverna kanske inte använder vagnar och därför är deras vägar smalare och inte anpassade för hjul. Hur ser jättarnas vägar ut?

Försinnanden längs en del vägsträckor kan bero på en rad naturliga orsaker, men i en fantasy miljö så kan de bero på något helt annat.

Det finns gudar och andar som bevakar vägar och resenärer. De kan vara värda att offra till om man ska ut på en längre resa.

Spöken har alltid gillat att hemsöka vägar, speciellt vägsträckan där de dog.

Det kan ha funnits väldigt avancerade civilisationer som byggt upp vägnät av modern (eller bättre) standard. Men dessa är antagligen i väldigt dåligt skick. Vissa kvarlämningar kanske används som vägar trots att de inte var det, t.ex. kanske man reser på (eller i) akvedukter (eller kloaker!).

Äventyrsförslag
  1. Rollpersonerna traskar i skogen. Plötsligt upptäcker de att de gått längs en rak höjd ett tag nu. Vid närmare efterforskning märker de att det är rester av en urgammal väg som blivit helt övervuxen (verklig händelse som inträffat arkeologer som letade efter stor Maya stad).
  2. En vagn har fastnat i leran. Hjälper rollpersonerna till? Kanske är lasten noga övertäckt och ägarna väldigt nervösa av sig...
  3. En bro har rasat. En karavan finns på plats och håller på med reparationer. Karavanmästaren är mycket stressad och är villig att betala spelarna för hjälp med byggandet. En chans för en hantverkskunnig rollperson att glänsa.
  4. Ett gäng slavar håller på med vägarbete. Vakterna är överdrivet sadistiska. Finns det någon godhjärtad äventyrare som vill ingripa? Om de gör det så kanske en slav passar på att smita i förvirringen. Får rollpersonerna skulden för detta? Situationen kan bli besvärande för rollpersonerna.
  5. Rollpersonerna är skadade efter ett tungt äventyr. De är på väg till staden för att vila upp sig. Det hinner bli mörkt förrän de får syn på stadens ljus. De staplar framåt med glädjetårarna rinnande längs kinderna och ser inte att de går rakt igenom den hemsökta avrättningsplatsen...
  6. Naturkatastrofer (eller är det en ond magiker?) har gjort vägarna helt oframkomliga. Men äventyrarna måste fram av någon anledning. Resan blir ett mardrömsaktigt äventyr (inspiration kan hämtas från diverse katastroffilmer).
  7. Rollpersonerna möter ett gäng tungt beväpnade ryttare som verkar nervösa och undviker spelarnas blickar i möjligaste mån. De stannar definitivt inte för att prata. En bit längre fram kommer spelarna till en saboterad bro. Ägaren till bron är riktigt förbannad och lovar ett pris till den som fångar de skyldiga.
  8. Rollpersonerna färdas i en dimma som inte är av denna värld (bokstavligen). När dimman lättar så inser de snabbt att de inte är kvar på samma väg…
  9. Stråtrövare härjar på en längre vägsträcka. Rollpersonerna får i uppdrag att spåra upp dem. Det visar sig dock att stråträvarnas chef inte är vem som helst…
  10. Många idéer från artikeln om broar kan användas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar