Tack till Eva Florén för idén till den här artikeln om bastun. Även om bastun eller Sauna idag mest förknippas med vårt östra grannland så är det egentligen ett fenomen som förekommit i de flesta kulturer.
Historia och utbredning
Bastun förknippas idag med Finland, men bastukonsten är en uråldrig tradition som varit välspridd. Redan de gamla grekerna (som man brukar säga) badade bastu i de lyxigt inredda antika marmorbadhusen. Romarna övertog traditionen i formen av deras balneae och thermae. Antagligen har alla länder i Europa har haft bastu under äldre tid. I många områden var dock bastun mer för avslappning och njutning än rengöring. Dessa bastun var ofta av ångbastu typ. I norra Europa fanns dock rökbastun som hade en mer praktisk prägel. I de flesta Europeiska länder så dog bastutraditionen ut mellan 1400 och 1700-talet. Det var pga syfilisepidemierna som uppstod av moraliskt förfall (prostitution) i samband med bastandet på kontinenten och att bastandet och svettandet blev ”ofint”. Men i Finland, Ryssland, Estland och nordligaste Sverige så försvann inte bastandet, eftersom det inte fanns publika bastun med prostitution utan här handlade bastutraditionen om familjebastun.
Kuriosa (citat från Svenska bastuakademins tidigare hemsida):
”1725 var ett mörkt år i den svenska bastuns historia. Det året förbjöds bastun i hela Sverige. Beslutet hörsammades inte i det geografiska område som idag heter Norrbotten. Beslutet har dock aldrig rivits upp. Kanske är det hög tid för riksdagspartierna att förenas i en gemensam motion som river upp det snart 275 år gamla beslutet?”
Bastun och liknande inrättningar har även funnits utanför Europas gränser. Några exempel:
- Nordamerikanska indianerna använde bastutält eller bastustugor.
- Turkarna kallade sin ångbastu för hammam.
- I Mexico och Guatemala fanns temascal.
- I Japan hade man hetvattenbad som gick under namnen sentoo och o-furo.
- I Ryssland var det populärt med den nedgrävda bastun kallad bania.
Olika typer
Skorstensbastun är det vi oftast tänker på när vi diskuterar bastu (eller så tänker vi på den moderna el-bastun som är en vidareutveckling). Här finns det ett vedeldat bastuaggregat inne i bastun. Den värmer stenar som man sedan kastar bad på för att öka halten vattenånga och därmed känslan av värme. Dock är bastu med skorsten ett rätt sent påfund som inte tillkommit förrän i början av 1900-talet. Och inte ens detta var den typ som vi har idag utan här gick flammorna och röken rakt igenom stenarna till en kåpa som ledde in röken till skorstenen. Man började inte basta förrän elden slocknat och då öppnade man en lucka i kåpan för att kunna kasta bad. Den moderna varianten kom så sent som på 1930-talet.
Rökbastun är föregångaren till skorstensbastun. I rökbastun leder man inte ut röken genom skorsten utan släpper in den i basturummet och låter den försvinna genom springor i väggar och tak. Röken sotade basturummet men man tvättade sittplatserna före bastandet. Detta var den vanligaste varianten i norra Europa och finns än idag på en del platser (enligt många fortfarande den bästa bastuformen). De praktiska fördelarna var många, t.ex. att man kunde röka mat i bastun (vinden) och att röklukten drev bort loppor och andra parasiter från de bastande. Rök är inte som många tror det samma som smuts, tvärtom så är rök (eller egentligen sot) bra på att bekämpa bakterier. Nackdelarna var att rökbastun tog lång tid att värma (3-4 timmar av uppvärmning och sedan 1 timme för att ”sätta sig”) och att brandfaran var mycket hög.
I en ångbastu så leds ånga in i basturummet utifrån. Då är själva bastun inte uppvärmd av elden utan endast av den varma ångan. Det blir en något svalare och mjukare upplevelse. Ångbastu är tekniskt mer avancerat och kräver konstant övervakning. Därför förekom det endast i allmänna badhus och inte hos hushållen.
Det finns också en stenvärmd variant där stenar värms upp utanför bastun och sedan bärs in i bastun. Det är en enklare variant som är lätt att bygga men som kräver ett stort arbete med stenarna. Varianten kan med fördel användas även när man reser/vandrar om man har ett större stycke tyg (eller plast/presenning som är den moderna variant jag själv prövat).
Byggnader
De stora badhusen under antiken hade fina ångbastun byggda av marmor. De värmdes hela dagarna av personal eller slavar och det fanns plats för många personer. Här fanns omklädningsrum och en mängd andra faciliteter, t.ex. gym, massage, matinrättning, prostituerade, etc.
Badhus fanns även efter antiken men de blev enklare och kunde även vara av rökbastu typ. Många städer hade badhus med bastu under hela medeltiden och renässansen.
Det vanligaste var att en rökbastu byggdes i ett eget trähus i närheten av bostadshusen. I städer kunde det finnas en gemensam bastu på bakgården, ibland kombinerad med en tvättstuga. Man separerade rökbastun från bostadshus för det finns alltid en brandrisk. Brandrisken är stor och det är ovanligt att hitta riktigt gamla rökbastun då de flesta brunnit upp. Det vanligaste var antagligen att de brann upp när man rökte kött efter slakt eftersom då värmde man på bastun under lång tid – ofta flera dagar i sträck. Normalt så fanns det endast ett rum med jordgolv. I det rummet så bastade och tvättade man sig (kunde göras utomhus också). Man klädda av och på sig utanför bastun. Det fanns även lyxigare varianter med förrum och trägolv.
Har man inte möjligheten att bygga ett hus så kan man använda ett tält. Detta var vanligt bland nomadfolk och även hos resenärer. Det är förvånansvärt enkelt att bygga en primitiv bastu, bara man har ett tält att använda. Bastun i tält är alltid av rökbastu eller stenvärmd karaktär.
En annan variant är att gräva ner bastun i jorden. Oftast grävde man in den i en sluttning och gjorde framsidan av trä. Jordbastu sägs ge en speciell sorts värme. En jordbastu är normalt en rökbastu men kan möjligtvis vara en stenvärmd variant. Den här typen av bastu var populär i östra Europa.
Det har funnits fall där man kombinerat bastu och bostad i ett och samma rum. När nybyggare kom till ett nytt ställe så var bastun ofta det första man byggde. Det var för det mesta en temporär lösning men som alla temporära lösningar så kunde den bli rätt seglivad. För de riktigt fattiga så kunde det även vara en permanent lösning. Att man byggde bastun först var för att det var det mest praktiska, då löste man flera problem på en gång – tak över huvudet, hygien och säker förvaring av mat.
Bad
Om möjligt vill man ha möjlighet till bad i samband med bastandet. I de stora badhusen byggde man bassänger. I en mindre bastu var detta inte möjligt. Det närmaste man kunde komma vattnet var att bygga bastun på en brygga eller till och med på en flotte. Det vanligaste var dock att bygga den på stranden om möjlighet fanns. Hade man inte tillgång till vattendrag så kunde man använda ett träkar eller primitiv dusch. I norra Europa använda man snö vintertid.
Syfte
 |
| Två bastubadare. Den till vänster har horn för koppning på sig, vilket ofta kombinerades med en välgörande återlåtning. |
Renhet
Ett av huvudskälen att basta är givetvis renlighet. Oavsett bastutyp så svettas man i bastun och med svetten så försvinner smutsen från huden. Till bastandet tillhör också tvätt och tvagning vilket görs i slutet.
Hälsa
"Om det inte hjälper med varken bastu, öl eller tjära, då är slutet nära."
"En stunds bastu livar upp kroppen och vederkvicker själen."
– Gamla Bastuordspråk
När kroppen värms upp så slappnar muskler av och därmed försvinner muskelspänningar och -värk. För de som arbetar fysiskt hela dagarna så är detta mycket nyttigt.
Kvastning är ett inslag i bastandet som innebär att man piskar sig med en bastukvist. Detta ökar blodcirkulationen och öppnar upp porerna. En äkta bastukvist tillverkas av björkris från nyutslagna lagom gamla björkar. På sommaren använder man färsk björk men för vinterbruk så torkar man kvistar. Före bastandet lägger man kvistarna i blöt en stund, för att sedan värmas och vattenbegjutas på stenarna. Då får man en mjuk och härligt doftande kvast (de torkade kvastarna behåller inte lukten) som är behaglig av piska med. Björkbladen innehåller ämnen som hjälper till att få bort smuts från huden. I stället för björk kan andra lövträd användas och även en som mjukats upp.
Avkylning i samband med bastu ger en uppiggande effekt. De tuffaste badade i vak eller rullade i snön på vintern medan de vekare badade under sommaren och använda ett vattenkar eller primitiv dusch under vintern. De riktigt mesiga gick bara ut en stund för att ta del av den svalare uteluften. I de stora badhusen fanns vattenbassäng och i vissa fall även ett flertal med olika temperatur.
I samband med bastandet kan man använda olika örtextrakt, oljor, gyttjebad, torvbad, etc. De flesta av dessa mjukar upp huden. Flera av varianterna finns tillgängliga idag.
Rökbastun var tack vare sotets egenskaper det mest hygieniska rummet man hade tillgång till. Därför var det naturligt att det användes till medicinska ändamål som t.ex. barnfödsel, läkandet av sjuka, förvaring av döda, etc.
Andlig
I vissa kulturer har bastandet fått en religiös eller andlig karaktär.
I Finland som är det ställe där bastukulturen överlevt bäst så kan man hitta en del kvarlevor av detta. Det är t.ex. inte brukligt att läsa tidningen eller göra andra sysslor i basturummet. En tanke med bastandet är att man skulle vara lugn i basturummet och låta avslappningen ha största möjliga effekt på både kropp och själ. Det är en slags meditation eller yoga. Det finns ett finskt talesätt som säger att i basturummet så ska man bete sig på samma sätt som i kyrkan. En del av dessa regler härstammar från att man trodde att bastun var boning för andar och övernaturliga väsen. De var goda till sin natur men man skulle respektera dem. Men det viktigaste skälet är självklart att man märkt att avslappnandet var nyttigt för kropp och själ.
Alkohol skulle inte användas i basturummet, en sed som försvunnit…
Olika kulturer har givetvis haft varierande seder men de är svåra att spåra eftersom traditionen i de flesta ställen bröts av. Vad vi vet är att det i Romerska och Grekiska badhus ofta fanns små helgedomar.
Rening i bastu var vanligt på eller före helgdagar och kyrkobesök. Julbastun var av yttersta vikt.
Ett av skälen att bastun överlevt i norr kan vara dess ”helighet”. På kontinenten så urartade många publika bastun till platser med prostitution och syfilis spreds explosionsartat.
Socialt
"Här finns en bastu, vad hindrar att vi bastar?"
- Gammalt bastuordspråk
Bastun var en naturlig samlingsplats där man hade tid att prata med varandra. I de stora badhusen kunde man gå in och basta när helst under dagen och samtala med både vänner och okända.
Även i de mindre hushållsbastuna kunde det samlas mycket folk. Det kostade ved att värma upp bastun och det var ekonomiskt att flera hushåll gick ihop om att använda en bastu för att spara på veden. Av samma skäl så bastade så många som möjligt samtidigt. Sociala regler sattes åt sidan i bastun, här kunde pigan sitta bredvid husfrun och svettas.
Avkoppling
"Ingen sann livsnjutare kan klara sig utan bastu någon längre tid."
- Gammalt bastuordspråk
I en värld där man slet hårt för att överleva så var det värdefullt att få koppla av en stund. Ett av de få tillfällena man hade chansen att bara ta det lugnt var i bastun. Vad är mer avkopplande än att sitta en varm bastu och känna hur musklerna slappnar av och spänningarna i kroppen försvinner?
I de stora badhusen fanns det dessutom möjligheter till massage och andra tjänster. Vin och andra drycker förtärdes ofta i viloutrymmen.
Hushållssysslor i rökbastun
I rökbastun så rökte man maten för att den skulle hålla längre tid. Det var en syssla som tog flera dagar och det krävdes ständig övervakning. Det var inte endast för brandriskens skull utan det var också för att temperaturen skulle regleras noggrant för att få bästa resultat. En duktig ”rökare” kunde få röka flera gårdars mat.
När man bastar så kan man placera korv på stenarna och låta den mogna samtidigt. Det blir en variant av ångkokning och smakar bra. Dessutom sprider det en underbar doft i bastun (obs, testa endast med korv som har naturskinn!!! Helst finsk bastukorv som är gjord för ändamålet annars kan resultatet bli kladdigt…).
I bastun förbereddes malten. Det behöver väl inte nämnas att detta var en oerhört viktig syssla…
Lin som skulle användas för textiltillverkning torkades i bastun.
Förvaring i rökbastu
I vinden av en rökbastu var det praktiskt att förvara mat. Röklukten och soten höll skadedjur och baciller borta. Inte för att man visste vad baciller var men man var medveten om att mat i sotig miljö höll sig bättre.
Av samma skäl förvarades lik i bastun tills de begravdes.
Fantasy
I en fantasyvärld kan det finnas andra möjlighet till uppvärmning. I vår egen värld har både olja och gas använts (dock utan större framgång, lukten är obehaglig). Men i en värld med magi kan man tänka sig mer exotiska lösningar som eldelementarer.
Ångan som kom när man kastade bad ansågs vara bastuns själ. Kanske är den det?
Bastuandarna kan vara verkliga och mer eller mindre nyckfulla. Jämförbart med hustomtar.
Präster, schamaner och magiker kan använda bastu för att uppnå högre tillstånd. En variant är att lägga speciella örter på stenarna för att få en speciell ånga.
Bastun i rollspel
Bastun är ett bra ställe att träffa folk och skapa kontakter på. Det kan vara en trevlig omväxling till att möta folk på tavernor och värdshus. En fiende kanske föreslår ett möte i en publik bastu, det är ett av de säkraste alternativen eftersom det finns annat folk och avsaknaden av kläder gör det omöjligt (?) att dölja vapen.
Äventyrsförslag
- Några busungar har tagit rollpersonernas kläder då de bastat! De står en bit bort och räcker tungan åt de nakna hjältarna. Vad ska äventyrarna ta sig till? Detta kan bli ett komiskt inslag, då de nakna hjältarna jagar ungarna genom stadens gator.
- Folk i en bastu är relativt försvarslösa. Rollpersonerna kan utnyttja detta eller så kan de själva bli överfallna då de bastar.
- Det är bastutävling i byn. Nu kommer det bli hett om öronen!
- Ett mord/bråk har inträffat i bastun (kanske rollpersonerna som ligger bakom det, se t.ex. förslag 2) och nu har bastuandarna blivit sura. Det är ytterst obehagligt att basta i bastun. Kan rollpersonerna göra något för att blidka andarna (kanske anordna en bastutävling, se förslag 3).
- En rökbastu har brunnit ner och en viktig person hittas innebränd. Myndigheterna avskriver fallet som en olycka. Vid närmare undersökning kan man finna att dörren var blockerad utifrån…
- Alla som badade i poolen i går har blivit blåfärgade under natten. Vad händer och hur kan man bli av med färgen? En alkemist/magiker/bastuande farten?
- En demon terroriserar en by och äter upp en bybo om dagen tills någon bastar med honom. Rollpersonerna anländer, klarar de av en svavelosande bastuomgång?
- En bastuande är förbannad och förbannar ett barn som föds i bastun. Går förbannelsen att upphäva?
- En rökare röker otroligt gott kött i sin rökbastu. Vad är hemligheten? Vad är det för kött/kryddor?
- Ett stort gäng bastar och en vidrig odör sprids plötsligt. Alla skyller på alla och nu kan det bli nakenslagsmål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar