Falksången

En kort sång från Marksland, känd som Falksången:

Jag tämjde mig en jaktfalk under långa år.
Då han blivit fostrad som min önskan står
och jag prytt hans fjädrar rikt med guld och band
han till flykt sig höjde bort mot andra land.

Sedan såg jag falken härligt draga
och med foten sidenfjättrad jaga.
Och nu var hans fjäderskrud idel guld.
Dem som samman längtar hjälpe himlens Herre huld.

Många är de som tror att sången faktiskt handlar om en falk – vem skulle inte sakna en så värdefull ägodel om den flög bort? De som är bevandrade i det romantiska hovlivet vet dock bättre. Sångens falk var i själva verket en ung riddare, fager och från god familj, som drog iväg till Castoria för att kämpa mot härarna från Mizhadir.

Medeltidsfilmernas ”Sound of Music”

Närbilder på några blommor. Panoramavy över Perugias gröna kullar. Francesco som springer bland ängsblommorna medan Donovan sjunger en smäktande folkpoplåt om att vara en av Guds varelser. Ja, Brother Sun, Sister Moon från 1972 är baske mig medeltidsfilmernas Sound of Music.

Francesco i sin finaste skrud vid staden Assisi’s stadsportar

Filmen handlar om den unge Francesco som är mer känd för oss som den helige Franciskus, grundare av Franciskanorden. Det är inte så fasligt mycket prat, det är inte så fasligt mycket handling. Ändå tar det två timmar innan filmen är slut. Många blommor och kullar blir det, men också snö, närbilder på spetälska åldringar som äter gröt, och annat man kan vänta sig av en film som vill visa både fint och fult från nån slags sjuttiotalsmedeltid.

Var hittar vi sandsten i Arcaria?

Återigen kommer verkligheten och är coolare än nåt jag kunnat komma på själv. Varför har ingen sagt att det finns över 450 sandstensgrottor under Nottingham, alla utgrävda? De har förstås blivit turistattraktion, och man håller på att kartlägga grottorna med hjälp av laserscanning. I ett anonymt citat från 1870 sägs det att den fattige kan bege sig till Nottingham med verktyg för att leka mulvad och bygga sig en håla för sig och sin familj.

Det här är ju alldeles för bra för att inte sno. Någon stad i Arcaria måste genast berikas med underjordiska gångar utgrävda i sandstensgrunden. Inte bara källare och förvar åt de som har hus, utan även bostäder och verkstäder för de fattiga. Kanske bor det någon utstött dvärg bland dem, så att de inre grottorna är förvånansvärt välarbetade?

Om man är beredd på att det kommer gå illa för många av de som bor där skulle man kunna förlägga en sådan stad till Arlac, där det skulle kunna gå bra ihop med de teman om förtryck av folket och tankar på uppror som finns planterade där.

En annan variant vore att ta det i norra Albion och koppla ihop grottorna med forntiden på något vis. Kanske är de äldsta ända från druidkonungen Aldrocs tid? Kanske finns det gömda och glömda ting i gångar som inte längre används?