- Ett förnamn, kallat ism.
- Ett namn som visar att man är abu (far) eller umm (mor) till sitt äldsta barn. Namnet kallas kunya, och används vid respektfullt tilltal. Vid användning av hela namnet kommer det här allra först.
- Ett (eller flera) namn som säger vem man är son (ibn) eller dotter (bint) till, kallat nasab. Man kan fortsätta fler generationer bakåt, men det är mycket ovanligt att gå längre än tre.
- Ett tillnamn som beskriver någon egenskap personen har eller skulle vilja ha, kallat laqab. I vissa fall, särskilt om namnet beskriver en som al-Wáhids tjänare, ersätter detta laqab ens ism.
- Ett tillnamn baserat på yrke, släkttillhörighet, eller var man kommer ifrån, kallat nisba. Sista delen av ett namn.
Att redogöra för några föräldrar är ett bra sätt att bygga ett mer imponerande namn. Genom att slå tre t20 och läsa av resultaten lite slumpmässigt på namnlistorna så får jag till exempel namnet Jabir ibn Asad ibn Bilal (Jabir son till Asad son till Jabir – ism + nasab för två generationer bakåt).
Som det står ovan så kan man ibland ha ett religiöst laqab som ism. För att göra det så tar man ordet för tjänare (abd för män, amat för kvinnor) och lägger till ett av den Endes namn (jag föreslår att man lånar ett av Allah om man inte har några andra idéer). Amat aš-Šakūr (”Den Tacksammes tjänarinna”) och Abd al-Khāliq (”Skaparens tjänare”) kan alltså fungera både som förnamn och tillnamn.
Här har vi alla fem elementen, med en twist:
Abu Amat aš-Šakūr Yamin al-Rashid ibn Abi Wasil ibn Sufyan al-AshshābKunya allra först, dotterns ism (Amat aš-Šakūr) är i form av en religiös laqab/ism-variant. Sedan hans eget namn Yamin (ism) och hans laqab (al-Rashid betyder ungefär ”den rättstyrde”). Sedan kommer nasab för två generationer. Här är twisten: namnet referar till Yamins far med kunya (Abu blir Abi i det sammanhanget), så Wasil är en bror till Yamin. Yamins far är i sin tur son till Sufyan. Sist av allt kommer nisba, ett tillnamn baserat på yrke i det här fallet, och Yamin är alltså medicinalväxtodlare. Puh!
För den som vill ha ett komplett namn utan för mycket krångel så är kunya + ism + nasab (förälder till, eget namn, barn till) ett bra val. Annars upprepar jag: ism + tillnamn på svenska. Det kommer man hur långt som helst med.
Vill man hitta några laqab och nisba man kan använda så finns det listor här och här. Den senare länken består i stort av en artikel om just arabisk namnsed och rekommenderas till den som vill grotta ner sig mer. Det jag har återgivit här ovan är lite förenklat.
Här kommer listorna med förnamn:
Kvinnonamn
- Abdah
- Aziza
- Danā
- Faynān
- Hadija
- Halima
- Ḥamda
- Izza
- Jamila
- Kanza
- Layla
- Maryam
- Najma
- Nuzha
- Rahmat
- Rashida
- Rasis
- Salma
- Ulayya
- Zahra
- Aminah
- Atikah
- Baraka
- Dananir
- Fathuna
- Ḥalāwa
- Ḥassāna
- Hushayma
- Karima
- Mahjūna
- Nalkah
- Nu’ayma
- Qusayma
- Rayḥana
- Raziya
- Sabiha
- Sayyida
- Umayma
- Zaynab
- Zulaikha
- Ahmad
- Asad
- Asim
- Bakr
- Bilal
- Darras
- Dirar
- Farras
- Ghalib
- Hammad
- Jabir
- Khalid
- Salim
- Sinan
- Sufyan
- Tahir
- Umar
- Utbah
- Wasil
- Yaskar
- Babak
- Bashshar
- Dabbah
- Farqad
- Hamid
- Harun
- Hassan
- Khuzaymah
- Mansur
- Nasr
- Qurrah
- Rashid
- Sabur
- Shaybah
- Sulaiman
- Talib
- Uthman
- Yamin
- Yasir
- Ziyad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar