Nor Bannog på TullCon II

Jag hojtade ju när jag skulle till GothCon, så då kan jag väl gott hojta nu när TullCon närmar sig också. Om du befinner dig tillräckligt nära Stockholm (eller är tillräckligt spelsugen för att åka dit i alla fall) så rekommenderar jag varmt ett besök, det var riktigt trevligt ifjol och blir det säkert i år också.

Jag kommer ha med mig de få Nor Bannog-häften jag har kvar och några exemplar av Wilhelm Persons Okult. Gissningvis kommer du hitta dem tillsammans med de spel som Mikael ”krank” Bergström har med sig, men inget är spikat än. Den som inte är bekant med Mikaels spel (t.ex. Rotsystem, More Than Human och Evolutionens Barn) kan kolla in dem på urverkspel.com. Själv är jag peppad på att försöka få provspela senaste revisionen av Null State.

Om stjärnorna står rätt så kanska jag lyckas förbereda något till Saga att ha med mig och spelleda om intresse finns.

Hoppas vi ses på TullCon!

EXTRA SPECIAL NICE BUY

Har du inget exemplar av rollspelet Saga? Galet. Vilken tur att mina vänner GnomviD och Korpa säljer lite spel då, och däribland just ett ex av Saga.

Om du köper det av dem innan 18.00 imorgon lördag (16/8) så tar jag och skickar hem en uppsättning Nor Bannog-häften (I-IV) till dig utan extra kostnad. Enda haken är att jag vill att du skriver en recension, en spelrapport eller ett äventyrsfrö som på något vis berör spelet eller häftena i så fall.

Även om EXTRA SPECIAL NICE BUY-erbjudandet inte lockar så tycker jag du kan ta en titt på deras säljtråd på rollspel.nu, det finns en del goa grejer!

Stället som SL glömde: Stadsporten

Det här inlägget består av sjunde delen i artikelserien Stället SL glömde som är skriven av Mika ”Faehrengaust” Keskitalo. Artikeln har tidigare publicerats på rpglab.net och återpubliceras med författarens tillstånd.

När äventyrarna kommer till en ny stad så kan en av deras första kontakter med staden vara dess försvarsverk. Dessa byggnationer kan för den uppmärksamme resenären skvallra en hel del om staden. För SL är stadsmuren ett utmärkt tillfälle att ge en första bild av sin stad, ”Because first impressions last…”.

Stadsmuren

Gyllene kvällssol mot Montmars murar.

Ålder

Stadsmurens utseende skvallrar en hel del om staden som den omgärdar. Det första du som SL bör fundera på är vem som byggde stadsmuren, varför den byggdes och när detta gjordes. Om stadsmuren är gammal så är det inte alls säkert att den verkligen omgärdar staden längre utan staden kan ha växt långt utanför murarna. Ibland resulterar detta i att en stad kan ha flera murar där de inre murarna är de äldsta. Ofta rivs dock de gamla murarna och materialet återanvänds till de nya försvarsverken. Ibland kan de rikare vilja ha kvar de inre äldre murarna för att skydda sig från det fattiga slöddret som de upplever som ett hot och som bor längre ut.

Att bygga murar är en tidskrävande uppgift och det är möjligt att ett murbygge pågår i staden som äventyrarna anländer till. Det kan vara en intressant upplevelse för äventyrarna då det ger en känsla av att världen runt gruppen är levande. Något händer.

Ombyggnationer är också vanliga. Det kan röra sig om reparationer, modernisering eller omkonstruktion (t.ex. för att ge mer utrymme, göra en ny port eller förbättra försvarsförmågan). När kanonerna börjar användas på allvar så blir befintliga stadsmurar föråldrade och bör förnyas.

Styrka

Den uppenbara uppgiften för stadsmuren är att försvara staden, men det behöver inte vara den enda uppgiften. En stadsmur kan också ha som uppgift att reglera trafik in och ut från staden. På detta sätt blir det lättare att ta tull, att kontrollera befolkningen och att stoppa oönskade varor och personer från att ta sig in eller ut. Om huvudmålet med muren är kontroll så är muren antagligen inte så kraftig eftersom den inte behöver kunna stå emot en belägring.

En mur byggd för försvar kan också variera i storlek. Mycket beror på vem staden ska försvara sig mot. Om det endast är rövare eller andra lätt rustade styrkor så behöver inte murarna vara byggda för att motstå belägringsmaskiner.

En murs originalstyrka är en funktion av stadens välstånd, tillgång på kunskap, material och arbetskraft samt hoten som fanns eller förutsågs då den byggdes.

Förutom muren så kan stadens befästningsverk även inkludera torn, vallgravar, fästningar och andra försvarsanläggningar. I extrema fall kan det finnas flera murar efter varandra där de bakre är högre än de främre så att de främre murarna kan få eldunderstöd av de bakre. Detta tillhör dock undantagen eftersom dylika försvarsverk är extremt dyra att bygga och underhålla.

Skicket

Under långvarig fred är det vanligt att stadsmurarna förfaller då de härskande inte vill betala de pengar som krävs för underhåll. Ett annat skäl kan vara att staden har hamnat i dåliga tider och inte har råd med underhållet. Korruption i styret är ännu ett skäl till att underhållet kan bli lidande.

Det normala är dock att stadsmuren under fredliga tider hålls i ett någorlunda bra skick eftersom man aldrig vet när nya hot kommer att uppstå.

Innanför muren

För att muren ska vara lättförsvarad så bör insidan av muren inte vara belamrad med byggnader för det försvårar förflyttning av trupper och förnödenheter från och till muren. När tiderna är fredliga och det blir utrymmesbrist i staden så brukar försvarbarhet komma i andra hand och utrymmet närmast muren utnyttjas. Om det blir oroliga tider så kan stadens ledning bestämma att alla byggnader invid muren ska rivas vilket antagligen retar upp de som äger kåkarna.

Stadsporten

Portar är ett nödvändigt ont för städer. En port försvagar det försvarsverk som den är en del av, men samtidigt måste en stad ha portar. Det finns olika sätt att förstärka dessa svaga punkter, bl.a. kan man bygga porthus, torn, vallgravar, etc. i samband med portarna.

Stadsportarna är stadens ansikte utåt så det är inte ovanligt med flaggor och utsmyckningar av olika slag runt portarna. Det kan vara ett ställe att hänga upp avrättade brottslingar för att avskräcka de med ont uppsåt.

Vakterna

Stadsmuren och –portarna är ett naturligt ställe för bevakning. Murarna patrulleras för att se till att ingen tar sig in eller ut över muren och för att hålla utkik både mot staden (t.ex. efter eldsvåda) och utåt. Ännu viktigare är det att bevaka portarna och de resenärer som passerar. Det är här som stadens härskare kan ta tull och kontrollera både resenärer och varor som transporteras in eller ut ur staden.

Garderoben, en skitsak

Du är i en fransk borg. Du behöver gå på toaletten. Vad frågar du efter? Garderoben, så klart!

Hur kommer det sig att stället där man gör sina behov heter som stället där man hänger in kläder? För att man hängde in kläder där såklart. Tanken har varit att ammoniakdoften håller mal och loppor borta.

En garderob från utsidan.

Huruvida det funkar vet jag inte, men en kollega såg nyligen ett prästgårdsdass som beskrevs som ”palatsliknande” med fyra hål (ett mer än vi har på stora dasset på mitt jobb!) där det fanns krokar som lär ska ha använts för att hänga upp pälsar, just av anledningen att ammoniakdoften skulle hålla ohyran borta.

Garderoben är förresten riktigt äventyrlig: i slutskedet av belägringen av Château Galliard 1204 klättrade den franske kungens soldater uppför en ränna för att kunna släppa in sina kamrater till den inre borgården. Det finns nog många fler exempel på dylikt, så tveka inte att ta med det i ditt nästa borgbelägrings- eller borginbrottsäventyr!

Château Galliard, 800 år efter garderobsincidenten.